Grekland

Efter bokhandelsbranschen tänkte jag nu ta itu med följande stora, komplexa problem och erbjuda lite egna synpunkter. Det handlar egentligen om samma metod: att skifta fokus från enbart ekonomiska frågor till en aningen mer nyanserad bild. Jag tror nämligen bestämt att det ger mer hållbara resultat. Det kan ta lite längre tid och ekonomiska utmaningar försvinner ju inte heller, men när en rent ekonomisk handlingsmodell gjort att man kört i väggen, borde man kanske se till helheten och göra lite grundligare analyser av vad man håller på med, i stället för att panikera. Jag ser att orsaken till att man råkat så illa ut är just att man beaktat ekonomin, som är enkelt mätbar, som den enda relevanta aspekten och som ett direkt mått på resultat. Det säger sig självt att pengar inte ett till ett säger särskilt mycket om kvalitet eller hur väl något fungerar. Det finns alltid också andra effekter av och aspekter på en verksamhet.

Det började egentligen med att Torsten Fagerholm i Affärsnätverket Forum (man måste gå med för att kunna ta del av diskussionerna) startade en Greklandsdiskussion, där man ganska snabbt kom in på frågan om det korrumperade samhället, där folk inte tar ansvar för den gemensamma, det vill säga offentliga, ekonomin. Eftersom den är korrumperad, vill jag tillägga. Att då stämpla hela samhället, inklusive alla eller en stor del av människorna i det, som ruttet, är ju nog både orättvist och farligt.

Framför allt är det inte konstruktivt. Jag är inte väldigt insatt, men jag läser berättelsen om Greklands situation ungefär såhär: Efter att skrupellösa långivare (utan att anse sig behöva ta någon risk) utnyttjat möjligheten att ge ändlösa krediter till korrupta tjänstemän (som lyft lånen utan att själv ta någon risk) har man kommit i en situation där det är omöjligt för den grekiska staten att betala sina skulder inom överskådligt tid om någonsin. I Europa har man vanligen i sådana lägen avskrivit skulder, vilket man också nu redan delvis gjort.

Grekland har trots det lyft mera lån hela tiden för att kunna amortera (av ECB till ECB!!??). Man på detta sätt kunnat ställa villkor på grekerna, som har fått betala ett högt pris för att de inte lyckats fixa korruptionen i tid. Medicinerna är slut på sjukhusen och pensionärer lever verkligen knappt. Grekisk egendom säljs ut till internationella företag, det kräver fordringsägarna (är det konstigt att det funnits kortsiktiga intressen inom EU att driva på eller inte bromsa situationen?). Hur som helst kan man förstå att måttet började vara rågat för många människor i Grekland: hur mycket ska vi lida och betala för andra människors snikenhet? Efter månader och år av nedskärningar är det inte oväntat att en vänsterregering som pläderar för rättvisa och "rim och reson" vinner valet. I EU uppfattas detta som orealistiskt bråkande, medan många greker sannolikt nu har en regering som de kunde vara lojala med.

För vad vi behöver är väl att man i Grekland får till stånd ett styre där folk upplever det rätt, rimligt och meningsfullt att rösta och betala skatt? Eftersom man ändå inte under överskådlig tid kommer att kunna betala sina skulder, borde man inte då, också från EU:s sida, fokusera på förändringar i förvaltning och kultur? Jag misstänker att uppställningen nu, då skattepengar i stället för till korrumperade tjänstemän flyter till "tyska banker", inte alls främjar ett läge där man kan få till stånd en välfungerande offentlig sektor och ekonomi. Åtminstone i media talas det nu bara om vilka skatter som ska höjas, vilken egendom som ska säljas ut. Inte ett jota om hur man kan få sjukvården på fötter så att det inte blir ännu större bitterhet och mera kostnader, eller hur folk ska motiveras att betala skatter. Man borde se till att ansvariga ställs till svars för att undvika att liknande saker fortsätter i andra länder. Man borde diskutera tillsammans hur man kan skapa en öppen och transparent förvaltning, som upplevs som rättvis.

Personligen anser jag man borde göra det först, eftersom man har möjlighet att göra det. Europeiska unionen och euroområdet borde alliera sig med de vanliga grekerna. Dags att vara good guy. Pengarna kan vi diskutera sen.